Äldre och yngre hästar tränas olika. Här kommer jag att prata om de äldre hästarnas träning och de yngre behandlas under ”Unghästträning”.

Den svenska travaren är i många fall är för lite långsamkörda. Hästar som gör något varje dag, skaffar sig rutiner som definitivt hjälper hästen till ett bättre välbefinnande. Inte bara välbefinnande, utan också en bättre social inställning. En häst i gott mentalt och kroppsligt skick, har större chanser att hålla och förlänga sin formkurva. Ston är definitivt mer beroende av daglig aktivitet, än sina manliga kolleger. Anledningen till att ston fungerar på detta sätt, är rent fysiologisk. Dom tål mer träning och är starkare än hingstar och valacker, och dom mår dessutom mycket bättre av kontinuerlig träning.

Fördelen med ston, är att dom inte drabbas av Överträning (se under ”Problem”), vilket däremot lätt händer både hingstar och valacker. Av denna anledning är det speciellt viktigt att hingstar och valacker inte utsätts för en miljö, eller träning som stressar upp dom. Detta ska man ha i åtanke från första början!

Oavsett kön, skall hästen tränas ofta och varierat! En travhäst ska aldrig ställas av, utan tränas minst en gång per dag, eftersom en häst som rör sig varje dag, har mindre risk att gå sönder. Blanda aktiviteterna och välj mellan körning, longering, markarbete och ridning. (Har du möjlighet att simma hästen, är det givetvis ännu ett alternativ.) En dag i veckan är det vila då hästen får vara helt ifred och enbart äta hö. Magen kan också behöva vila ibland…

KÖRNING

Hitta hästens rytm! Alla hästar har sin egen rytm och den är som regel lugn och sansad. När hästen travar i sin egen rytm, är den harmonisk i sin rörelse, jämn och balanserad. Den tar kurvor och vägens lut i samma takt. När din häst har hittat sin rytm, blir det musik!

LONGERING

Ordvalet borde egentligen vara ”tömkörning på volt”, men tömkörning ger lätt fel associationer hos travfolk, varför jag valt att kalla det longering.

Vid longering lär sig hästen hålla takten och balansera sig. Den får träna båda sidorna och bygger muskler. Men det absolut viktigaste är kanske att hästen lär sig hantera sin kropp i frihet och av denna anledning är det helt förkastligt med diverse hjälptyglar när en travare ska longeras. Ge hästen tid istället. Tvinga den inte till något. Låt den reda ut saker och ting själv!

Longera 15 varv x 4. Alltså två gånger åt varje håll. I början räcker det med 10 varv x 4. Linan ska vara 20 meter och ganska lätt så att den inte tar vind. Skruva fast en lång bult på en sele där check-kroken brukar sitta, så går vändningarna lätt. Kom in i vanan att vända på samma ställe i longeringsvolten, så kommer vändningarna gå smidigt. När hästen börjat vänja sig vid att longeras, kan du börja jobba med den i munnen. Små eftergifter på innertömmen. Glöm inte att länga yttertömmen då den böjer sig inåt, eller vill sänka huvudet! Beröm hästen när den sänker huvudet och låt den vara där så länge den vill, för det är då hästen slappnar av och jobbar igenom hela kroppen, samt aktiverar bogarna. Rörliga bogar vill vi ju ha på våra travare!

Låt hästen ha ett enkelt, ledat bett (se under ”Utrustning”) och en remontgrimma som INTE får sitta hårt.


Det går bra att dubbla tömmen på stallets lilla ponny

En uppmärksammad nyhet från Umeå 091127

Innan "Korken" skulle lastas inför start, longerades han av sin matte ca 10 minuter. Jag upptäckte då att han, med jämna mellanrum, sprang och förlängde halsen i samband med att han sänkte huvudet. Hans problem för ett år sedan, var att han i samband med både körning och ridning, höjde huvudet onaturligt. Demonstrerade ett problem som ingen förstod sig på. Nu tror jag att det han ville ha bort då han höjde huvudet, har han fått bort i samband med regelbunden longering. Han rör sig på ett helt annat sätt numer. Mer avslappnat. T.o.m. så avslappnat att han vann loppet! Vid palpering var han förut trycköm bakom öronen, vilket i princip är borta nu. Jag har sett det här på så många hästar som i övrigt har varit i gott skick och verkat friska, men som ändå är tryckömma bakom öronen - i nacken. Jag börjar tro att longering även botar detta problem genom att hästen rör sig så mycket mer avslappnat vid den här sortens träning.

MARKARBETE

Inom ridsporten vet alla vad markarbete är och den kan ofta vara ganska avancerad med syfte att lära hästen piaffer osv. Så avancerade behöver inte vi vara! Man kan ta hästen i träns eller grimma och göra lekfulla övningar på plan. Gå över bommar t.ex. Gymnastiska övningar. TTeam presenterar t.ex. många markövningar som syftar till trygghet och att hästen lär känna sin kropp. Eller ta en promenad med hästen rakt ut i skogen! Många travare får bara röra sig på plan mark, så det blir givetvis nyttigt för en sådan att få se sig för, sänka sitt huvud och lyfta på hovarna i vildmarken. Både fysiskt och mentalt utvecklande!

RIDNING

Om du inte kan rida själv, kanske du känner någon som kan rida din travare regelbundet? Med ridning kommer man till andra platser än med vagn. Oländig terräng i skogen t.ex. Travhästar brukar tycka om ridning och man kan använda ridningen som en ren avkoppling för hästen. Att trava med ryttare aktiverar andra muskler och man får givetvis vara försiktig i början om hästen inte är van vid ryttare. En vägvinnande skritt med sänkt huvud är muskelbyggande för både häst och ryttare! Märk väl, att en ridtur för avkopplings skull ändå inte får bli slarvig och fylld av dagdrömmar. Går hästen fint – OK, hänge dig till dagdrömmar då, men annars måste ryttaren vara med och försiktigt jobba med hästen i mun. Vill den t.ex. inte böja sig till vänster – rid slalom mellan träden och ”lura” hästen till böjning i en naturlig miljö. Istadig i mun – lirka hela tiden försiktigt. Fundera och prova dig fram!

Vana ryttare kan givetvis träna hästen i ridning på ett djupare plan. Som att stärka hästens bakben med öppnor och slutor. Balanserade övergångar mellan skritt och trav. Galopp är en mycket bra rörelse som stärker rygg- och ländmuskulatur. Galopp är dessutom utmärkt för att träna travarens flås.

Dressyr med en travare är bra om man bara kommer ihåg att det är en travare man rider… Börjar ryttaren plocka fram hjälptyglar, eller hålla hårt i munnen, pressa den i form och skapa spänningar i kroppen, är det dags att säga ifrån. En travare måste få vara fri i sina rörelser! Den dressyrträning som lockar hästen att röra sig på ett bra och utvecklande sätt är fantastisk för en travhäst, medan den tvingande och smått burdusa dressyrträningen snarare är till förfång och kan dessutom leda till skador på senor och leder.

Mötet med Ewa Jälmbrant och ”Kraftskapande Ridkonst” var smått revolutionerande och vi har många gemensamma nämnare, Ewa och jag. Mitt stora bryderi, är hur man ska kunna överföra det arbete hon gör på sina hästar, till en travare som springer för fullt…! För alla oss som inte rider. Jag ska prata med henne om det och se om jag kommer fram till något användbart för travsporten! Fram till dess får ni hålla tillgodo med filmsnutten från vårt första möte i Umeå:


eller i två delar på Youtube: del 1 och del 2

INTERVALLTRÄNING

Det som stör hästarna mest idag, är först och främst hanteringen av pauserna vid intervallträning. Det allra viktigaste är att inte pulsen kommer under 100 när man kör nästa intervall. Idag kör man oftast intervallen åt ett håll och kör tillbaka i trav för att göra nästa intervall. Detta är den största boven i dramat. När en intervall är färdigkörd skall hästen gå ner i skritt omedelbart och skritta lugnt tills pulsen är nära 100, men ej under. På intervaller 600-800 meter, brukar skritten bli ca 1 minut. Kommer pulsen under 100 måste hästen värmas igen. 100 i puls måste hållas för att ha full mjälttömmning. Kom ihåg att det är mjältn som styr hälsan och rytmen i hästens kropp. Mjälten ”bloddopar” hästen alltid och det är viktigt att vi känner till hur det fungerar. Vid intervaller, typ dubbelheat, bör paustiden ej överstiga 2 minuter och 15 sekunder. Hästen SKALL alltså ha relativt hög andning (blåsa) när nästa heat körs. Är inte puls och andning i full verksamhet när vi startar försvinner kroppens funktion av blodcirkulation i alla delar på kroppen och ett slitage uppkommer på de svagaste ställena.

En annan viktig detalj för puls och mjälte är återhämtningen efter ett hårt arbete. I stället för att omedelbart skritta är det bättre att köra direkt ett par kilometer så att det inte blir för snabb återgång till normal kroppsaktivitet. Här såg jag en otrolig effekt av simningen hos team Westerholm – helt fantastiskt. Det här låter lite och lätt, men är betydelsefullt då stressen är vår största fiende när det gäller hästarna (och oss själva).

TRÄNING MED PULSMÄTARE

Jag var med från första början när pulsmätaren kom, så jag har en hel del erfarenhet. En häst som travar för fullt har 280 i puls och man måste komma ihåg vad för sorts häst man har i vagn när man mäter pulsen.

Unga, otränade hästar har svårt att komma upp i 200 i maxpuls och det är därför vi tränar. Hjärtat ska tränas. Därför kör man högst fyra arbetspass i rad i exakt samma tempo. Se "unghästträning"

Pulsmätare som sitter på hästen under hela passet, är det bästa, eftersom man då kan följa hur pulsen vänjer sig under olika hastigheter. Jag brukar utgå från en låg hastighet, sen kör jag första heatet som aldrig får vara snabbare än 1.45 km/h. Därefter skrittas hästen tills pulsen går ner till 100 för att mjälten ska fungera och då körs nästa heat. Den tid hästen skall skritta för att komma ner till 100 i puls, är viktig att kontrollera för att inte tappa mjältens funktion. Efter 2 minuter och 15 sekunder är hästen redo för nästa heat. Endast i undantagsfall behövs mindre tid.

Temperamentsfulla hästar sticker lätt iväg i sin puls, så man får inte dra för hårda slutsatser av den mätningen.

KOLLA FORMEN PÅ DIN HÄST

Ett användbart litet tips, är att ta tempen efter ett hårt jobb. Ligger den på max 40 grader (helst under), är det bara att spela på toton!